Optimering av en organisations bidrag till Agenda 2030

Syftet med studien är att testa intresset och effekten av en ny standard/er för hållbart företagande. Förhoppningen är att sådana kan leda till ökad konkurrenskraft hos svenska företag. Detta då de ofta ligger i framkant inom området och därmed kan gynnas av att enklare kunna påvisa detta genom en standard.

Målen med projekten är:

• Testa behov och intresse för en ny standard inom området. Analysen har
• också tydliggjort vad för typ av standard/er som i sådant fall skulle vara mest relevant (t.ex. en svensk eller internationell standard, en standard fokuserad på egendeklaration verifierad av oberoende part som möjliggör t ex märkning eller annan standardiserad kommunikation eller en standard som kopplar Agenda 2030-arbete till en ledningssystemstandard, en International Workshop Agreement).
• Standardförslag har testats med relevanta företag
• Vägen fram mot färdig standard har identifierats.
• Aktiviteterna för att uppnå målen beskrivs mer i detalj nedan.
• Projektet relaterar tydligt till Regerings standardiseringsstrategi och då i synnerhet avsnitt
• 4.7 om hållbart företagande som bl.a. slår fast att:
• Regeringen ska verka för att främja hållbart företagande genom standardisering
• Regeringen ska verka för att främja att etablerad svensk kunskap och expertis inom hållbart företagande får genomslag i internationella standarder

Det finns idag många olika riktlinjer för hållbart företagande och verktyg för att stödja detta arbete. Två av de viktigaste är;

1. FN:s g lobala hållbarhetsmål Agenda 2030 som fått ett enormt genomslag både i Sverige och internationellt. Agenda 2030 som benämner de 17 målen i Sverige stödjer företag i att kommunicera VAD man bidrar till för globala mål/utmaningar, samt
2. ISO 26000 Guidance for Social Responsibility – världens bredaste överenskommelse om hållbart företagande – med syfte att ”maximera en organisations bidrag till hållbar utveckling” med syfte på HUR en verksamhet skall gå tillväga för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som ger just den specifika organisationen möjlighet att bidra till en hållbarare värld.

Det faktum att FNs globala hållbarhetsmål är globalt kända och det stora intresset internationellt för hållbar utveckling och specifikt klimatfrågan gör det möjligt att använda för att skapa ett mervärde i ett svenskt företags erbjudande på världsmarknaden. Hur stor denna potential är, är en viktig fråga att belysa i studien såväl som intresset från företag att nyttja en dylik standard för att optimera och kommunicera sitt bidrag till hållbar utveckling. Redan idag utgår företags hållbarhetsarbete ofta utifrån standarder. Det kan röra specifik
mätbarhet (inom t.ex. klimat), ledningssystem för ett visst område (t.ex. miljöledning genom ISO 14001) eller standardisering inom det område ett företag verkar. Att använda standarder för att förenkla och förtydliga ens hållbarhetsarbete har därmed också fördelen att det handlar om att ta fram verktyg som företag ofta redan använder i sin verksamhet. Det finns dock ett behov för att förtydliga hur detta kan kommuniceras och/eller kopplas till Agenda 2030.

Införandet av en standard som stödjer företag i sitt arbete med att optimera och kommunicera sitt bidrag till hållbar utveckling med hjälp av internationellt och nationellt brett kända referenspunkter skapar en mångfald av värden:

1. Svenska företag – i första hand mindre och medelstora företag och start-ups inom t.ex. spetsteknologi för energi och vård – som vill ge sig ut på en internationell marknad stärker sitt erbjudande genom att visa att man har en hållbar verksamhet.
2. Konsumenter, kunder och andra intressenter får lättare att göra informerade val av ”hållbara aktörer”.
3. Svenska företag visar upp Sverige och svenska marknaden som en förebild internationellt.
4. Förbättrade möjligheter för svenska företag att exportera då deras produkter, tjänster och varumärken har högre trovärdighet

SIS – SIS, Swedish Standards Institute driver och samordnar standardiseringen i Sverige. SIS är medlem och representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO. SIS samlar 4500 experter och 1700 företag,
myndigheter och organisationer. SIS driver också många internationella sekretariat för utveckling av standarder. SIS och svenska aktörer har varit ledande inom den internationella hållbarhetsstandardiseringen bl.a. genom att inneha sekretariatet för framtagandet av ISO 26000 för socialt ansvarstagande. SIS är van att driva projekt inom hållbarhet.
I projektet kommer SIS främst representeras av Tina Bohlin med lång erfarenhet i standardiseringen och hållbarhetsarbete. Den huvudsakliga kommittée som kommer involveras, och varifrån projektidéen också härstammar är TK 478 för socialt ansvarstagande. I TK:n finns bland annat Funktionsrätt Sverige, Intertek, Konsumentverket, LO, RISE, Sensus Studieförbund, Sveriges Konsumenter, TCO och flera bolag inom hållbart
företagande representerade.
Sustainable Innovation – Innovationshub med medlemmarna Vattenfall, ÅF, Göteborgs energi, White, Fagerhults, Toyota m fl, med inriktning på hållbara städer med fokus på att genomföra pilotstudier för att testa nya system och tekniker för att nå kommersiell lyftkraft. Allies AB – Rådgivningsföretag inom Hållbart företagande som arbetat aktivt med utveckling av teori- och systemutveckling för hållbart företagande samt följt utveckling inom hållbart företagande/konsumtion sedan 1997 bla genom studierna Förebildsföretaget. Allies har deltagit som expert i utvecklingen av globala standarden “ISO 26000 – Guidance for Social responsibility – maximizing an organizations contribution to a sustainable development” samt
SIS Specifikation 02 – Egendeklaration för hur företaget maximerat sitt bidrag till hållbar utveckling enligt ISO 26000”. Allies har stor erfarenhet av praktiskt arbete med Agenda 2030 och arbetar tillsammans tillsammans med Stockholms FN-distrikt kring Agenda 2030 Open som skall genomföras under maj 2019 tillsammans med medborgarna i Stockholm.
Swedac – Swedac är Sveriges nationella ackrediteringsorgan med ansvar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse samt för samordning av marknadskontroll, reglerad mätteknik och ädelmetallkontroll. Swedacs uppdrag framgår i sin helhet av instruktion, regleringsbrev och lagen (2011:791) samt förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll.

Bidragande organisationer har ombetts att sträva efter lika antal kvinnor och män i sina dedikerade arbetsgrupper i den mån det är möjligt.
Projektteamet – tillika kontaktpersoner i respektive organisationer – består av två kvinnor (SIS samt Sustainable Innovation) samt tre män (Swedac samt Allies).

Tidplan : Genomförande under 2019 senast 8 månader efter projektstart med inlämning av rapport i PM samt PPT-format.
Organisation ; Projektteam bestående av minst en dedikerad person från respektive organisation ansvarar gemensamt under ledning av projektledare från SIS/Allies/SI för planering och styrning av projektet.
Genomförande : Varje part har en specifik uppgift. SIS ; Tillhandahållande samt stöd för Standardgenerering, dialog med aktörer, Sustainable Innovation ; Uppsättning av pilotprojekt med fallföretag, Allies ; Genomförandekompetens, intervjuer/bredare marknadsanalys, Fallföretag ; tillhandahållande av organisation samt nyckelpersoner inom ledning/hållbarhet/utveckling/marknad för casegenerering.

Fem (5) tydliga arbetspaket (Se också bilaga)

Projektet innehåller 5 tydliga arbetspaket.

AP 1: Projektdesign

Detta initiala samarbeta med alla parter involverade görs i syfte att maximera output i projektet genom att koordinera samsyn och resurser.

• Identifiering av relevant material (standards, studier, undersökningar, exempel mm)
• Skapa en tydlig gemensam bild av nuläget, uppdraget och utmaningarna
  Fastställande av;
• Tillvägagångssätt för bästa effekt och effektivitet.
• Arbetsteam
• Omfång & avgränsningar
• Tidplan

Resultat: Road map
Vem: Alla
Hur: Arbetsmöte

AP2: Analys

Arbetspaketet identifierar de centrala byggstenar som skall vara drivande i standarden.

• Inläsning av identifierat material
• Ev. annan överenskommen kompletterande research för att förstå intressenterna & utmaningen
• Kriterier för utveckling
• Planering av testpanel och första workshop
• Första intervjuer med nyckelpersoner
• Omvärldsanalys/marknads-förutsättningar för bidraget till ökad svensk export

Resultat: Utgångspunkt för utveckling
Vem: Alla partner med ett huvudansvar hos Allies
Hur: Skrivbordsanalys, intervjuer, workshops

AP3: Utveckling

I det tredje arbetssteget utvecklar vi det första utkastet till ny standard för att ”optimera
bidraget till Agenda 2030”

• Skapa hypotes(er)
• Diskutera konsekvenser
• Vidareutveckla och förtydliga de starkaste hypoteserna
• Begreppsgenomgång
• Strategiska huvudspår
• Formulera text
• Grafisk modellutvecklnig

Resultat: Första utkast till standard
Vem: Alla huvudansvar hos Allies
Hur: Workshops

AP4: Test

Arbetet syftar till att testa förslag till standard och dess potentiella

• Val samt utveckling av huvudspår
• Fördjupa konsekvensanalysen
• Textbearbetning
• Testa utifrån överenskomna urvalskriterier
• Initial plan för revidering av standard
• Eventuell fallstudie

Resultat: Underlag för revidering
Vem: Huvudansvar hos Sustainable Innovation (med stöd av Allies)
Hur: Testpanel, fallstudie, arbetsmöte

AP5: Dokumentation

Arbetspaketets viktigaste syfte är att färdigställa Standardförslag och staka ut vägen framåt.

• Slutlig revidering av standardförslag
• Identifiera vägen framåt; behandla de strategiska viktiga utmaningar
• Besluta om förslag till realisering/nästa steg i utvecklingen.
• Utveckla en plan för genomförande
• Utveckla presentation att använda i seminarier, utbildningar mm.

Resultat: Färdigt standardförslag samt program
Vem: Alla konsortiepartners deltar
Hur: Workshop

Agenda 2030 är en avgörande viktig del av projektet enligt ovan. Projekt i sig själv kommer i första hand att bidra till mål nummer 9 ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” där en svensk standard för att ”optimera ett företags bidrag till Agenda 2030” kan ha möjlighet att skapa en viktig infrastruktur för att kommunicera sitt hållbarhetsengagemang – och att man gjort allt man kan för att göra det man kan för att bidra – och därmed ett viktigt mervärde i ett företags internationalisering. Dessutom mål 12 – ”Hållbar Konsumtion och produktion” då syftet med en eventuell standard är att förbättra/effektivisera ett företags bidrag till hållbar utveckling och genom certifiering också förenkla informerade val för konsumenterna. Projektet bör även ha bidrag till mål 5 – Jämställdhet , 11 – Hållbara städer och samhällen samt mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap.

SIS och övriga projektparter följer GDPR i sin verksamhet och i hantering av databaser. SIS genomför exempelvis en utbildning i GDPR för all sin personal. Studien bedöms dock inte påverkas/begränsas nämnvärt av GDPR även om perspektivet är viktigt som sakfråga i en eventuell standards som skall testas. Det bör noteras att både Agenda 2030 samt ISO 26000, som är de två globala och svenska riktlinjer som antas nyttjas i detta arbete omfattar både ”konsumentperspektivet” såväl som ”mänskliga rättigheter”. Båda perspektiven omfattar ”individens rätt” och syftar till att stärka konsumentens, medborgare och medarbetares rätt.
Vilka integritetsaspekter behöver beaktas i projektet och hur påverkas det av den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft 25 maj 2018? Hur ska arbetet med integritetsfrågor utföras och av vem?

Genomförbarhetsstudien skall bilda grund för att beslut om att initiera ett
standardiseringsarbete med ovanstående beskriven riktning och kommer att generera några viktiga svar:

• Hur ser ramverket för en standard för att ”optimera ett företags bidrag till Agenda 2030”
  ut? Vilka är kritiska punkter i en sådan standard?
• Hur ser exportmarknadsförutsättningarna ut för företag med en certifiering från ett sådant
  standardiseringsarbete?
• Finns det en kritisk massa av intressenter för ett standardiseringsarbete av denna karaktär?

Punkt 1 ovan bör i sig själv bidra med viktiga insikter till nytta för svenskt näringslivs aktörer – oavsett om ett fortsatt standardarbete kommer till stånd. Spridning sker genom SIS nätverk och kanaler genom t.ex. hemsida, seminarier, utbildningar på temat eller relaterat till det. Den största potentialen för nyttiggörande och skalbarhet är dock om projektet i slutändan utmynnar i en standard. Det skulle leda till att fler intressenter engageras i att strukturerat gå igenom och kommunicera sitt hållbarhetsarbete. Om det dessutom resulterar i en färdig standardiseringsprodukt blir det ett effektivt sätt att få resultatet implementerat i mängder av organisationer som inte själva varit involverade i standardiseringen. Till följd av den gedigna standardiseringsprocessen får en standard ofta betydligt större tyngd än vad som är fallet för en handbok eller rapport. En liknande standard har därför potential att bli normbildande för ett område och resultaten kan därigenom påverka även organisationer och konsulter som inte direkt använder standarden. Ofta blir dessutom just standarder utgångspunkt för handböcker mm. SIS har redan en existerande struktur för att sprida och kommersialisera standarder. En stor del av implementeringen och kommersialiseringen görs dock av användarna av standarderna.

Den direkta effekten av projektet väntas bli att rekommendationer om framtida
standardisering ligger till grund för beslut om nya standarder. I det medellånga perspektivet kan detta leda till standarder som tas fram och används vilket kan bidra till följande:

• Fler företag kommer kunna rapportera och/eller arbeta med hållbarhet på ett standardiserat sätt.
• Ökad kunskap om hållbarhetseffektivitet i företag, dvs. både VAD man gör men också HUR man kan skall arbeta för att komma fram till vad man ska göra – och hur implementering skall kan gå till.

I ett längre perspektiv kan detta bidra till:

• Konkurrensfördelar för ökad export på en internationell marknad för svenska
  spetstekniker och svenska företag som hjälper sina kunder att hålla sina
  hållbarhetslöften.
• Sverige och svenska aktörer lyfts fram som föregångare.
• Sveriges klimat- och hållbarhetsmål.

Det finns just nu ingen standard som knyter ihop VAD och HUR. ISO 26000 och Sustainable Development Goals är två av de bredaste initiativen för att förenkla arbetet med hållbart företagande. Denna studie förenar dessa två initiativ med tydliga mål och struktur för att optimera målvalen. För att tydliggöra kopplingen mellan Agenda 2030 och standardisering har ISO genomfört en kartläggning. Kopplingen beskrivs i material publicerade på www.iso.org/sdgs. Dessutom finns nu en synlig koppling mellan varje kommittés standarder och FN:s hållbarhetsmål på alla ISO:s kommittésidor. I ISO:s genomgång över standarder med den mest direkta kopplingen till hållbarhetsmålen framgår att det finns flest sådana standarder i relation till mål 3, 11, 12 och 13. Det finns dock standarder som tar ett helhetsgrepp och mer direkt bidrar till mål 17. Skillnaden mellan att jobba med standardisering inom ISO och andra internationella initiativ är att spridningen och trovärdigheten av ISO-standardiseringen är så pass mycket större. ISO har publicerat 22000 internationella standarder och relaterade dokument. Dessa globala riktlinjer och ramverk bidrar med en grund för att bidra till att uppnå alla de globala målen. Till det kan givetvis även läggas europeiska standarder och nationella standarder. I diskussionen kring Agenda 2030 är en viktig aspekt som ofta nämns att vi inte ska uppfinna hjulet på nytt. Det gäller inte minst i relation till standarder. Ofta finns redan standarder för just de områden som de globala målen lyfter men de togs fram innan målen sattes och hänvisar därför inte direkt till dem. Ett problem har dock varit att det internationellt saknas tillräckligt tydliga kopplingar mellan de globala målen och standardiseringen. Genom att förtydliga kopplingen mellan existerande standarder och de globala målen fokuserar på projektet på ett område med potential för att bli nyskapande i hur hållbarhetsstandarder använda.

SIS kommer lyfta resultaten med intressenter som är engagerade i kommitteerna för socialt ansvarstagande, miljöledning samt eventuellt andra områden. Beroende på resultat och rekommendationer kan SIS också komma att lyfta resultaten internationellt i ISO-standardiseringskommittéer. SIS övriga kommunikationskanaler kan också komma att användas för att sprida resultaten.Sustainable Innovations nätverk och öppna seminarier, t.ex. Almedalsveckan. Allies och andra partners blogginlägg, hemsidor och egendrivna öppna seminarier.

https://www.vinnova.se/p/standard-for-optimering-av-ett-foretags-bidrag-till-agenda-2030/